Här i livet finns det så mycket som vi bara tar förgivet utan att ens tänka på att man faktiskt tar det förgivet. Sen sitter man och gnäller om hel töntiga saker som om att det aldrig finns något bra på tv eller att man inte kan komma på vad man ska äta. Hur patetiska och vardagliga är dessa saker egentligen, betyder det verkligen så mycket?

Igår fick vi verkligen perspektiv på saker och ting då vi fick beskedet att en av våra vänner kanske har cancer. Då kändes helt plötsligt alla vardagliga problem och all vår egen skit ganska så meningslös. För vad betyder det att det inte finns något att se på tv eller att vädret bara är skit när vi har turen att vara friska.

Visst tycker både jag och C ibland att saker och ting är onödigt svårt och att allt tycks gå emot oss. Men trots det så har vi ändå varandra och vi behöver inte slåss mot någon sjukdom. För mig är ordet cancer otroligt skrämmande även om man idag kan behandla cancer och att man kan bli frisk.

Men det är sådant där ord som när jag hör det så tycks världen stanna en stund och allt blir tyst, allt bara försvinner för ett ögonblick innan man sugs tillbaka till verkligenheten. Att ett sådant litet ord kan vara så skräckinjagande och att endast ett litet ord kan framkalla sådant obehag.

Huruvida våran vän har cancer eller inte vet vi inte än, det råder delade mening mellan läkarna och dom måste ta fler prover för att vara säkra. Tills vidare så hoppas vi och håller tummarna för att det inte är cancer och att världen visar någon sorts rättvisa.