Nu när jag är klar med skolan så är det ju tänkt att vi ska flytta till Storbritannien. Det känns super spännande men samtidigt nervöst att lämna allt man har här. Vi hade först planerat att flytta innan jul, men hunden satte genast käppar i hjulet för oss. Egentligen är det inte hennes fel utan helt och hållet vårat, vi hade helt enkelt missförstått vad det stog på DEFRA's hemsida.

Det är nämligen så att för att få resa med hunden måste man vaccinera hunden mot rabies. Detta gör man i två omgångar. Man börjar med en vaccination och sedan fyra veckor senare gör man en booster vaccinaton. Sen tidigast 120 dagar efter den andra vaccinationen ska man ta ett blodprov. Detta blodprov måste sedan visa att hunden har bildat antikroppar mot rabies. När man har fått OK på blodprovet är det i stort sett klart att resa.

Men då är det så att Storbritannien är ett av de få länder i EU där man måste vänta 6 måndar efter ett godkänt blodprov innan man får resa in i landet. Detta för att dom anser att det finns en risk att hunden kan ha haft rabies innan den vaccinerades, men att om så är fallet bör det ha brutit ut inom 6 månader. Så det hela betyder att vi inte kan flytta förrän tidigast i maj nästa år.

Känns surt och jag önskar att vi hade läst igenom informationen bättre, men nu finns det inte så mycket att göra åt saken. Det enda alternativet till att vänta till maj nästa år är att sätta hunden i karantän i 6 månader. Känns inte så kul att vara utan henne i 6 månader och dessutom så kostar det ungefär 3000 pund vilket är drygt 30 000 kr att ha henne i karantän så länge. Så det är egentligen inte ens ett alternativ.

Så nu sitter vi här, redo att flytta och ser fram emot att få börja om på nytt och börja vårat liv i Storbritannien. Nu får vi istället vänta nästan 1 år längre än vad vi väntat oss. Det gör väl visserligen inte speciellt mycket då vi trivs bra här. Men samtidigt så vill vi ju inte vänta heller.