Snart är veckan slut och jag sitter här och funderar på vars tiden tog vägen? Tycker nyss att det var måndag och nu är det redan torsdag. Ganska så skönt att veckan flyter på snabbt, så jag ska väl inte klaga allt för mycket!

Känner dock att ingenting vettigt har hänt den här veckan. I tisdags var det workshop, igår var pappa här och hälsade på och idag har det varit möte med jobbcoachen. Insåg idag att jag har haft jobbcoachen sedan september, det är ju helt galet vad tiden går fort!

Lagomt deprimerande är det ju också att jag inte har lyckats få något jobb på typ ett år. Skulle nog gärna vilja att tiden gick en aning långsammare. Men å andra sidan så ska vi snart flytta och det börjar bli riktigt spännande. Jag både längtar och bävar.

Ser fram emot att få börja om på ett nytt ställe och träffa nya människor, men det känns också riktigt tungt att lämna alla här. Visserligen är det ju inte så långt borta, men man inser ju ändå att man inte kommer att vara här för alla födelsedagar och dylikt.