Igår var det dags att säga hejdå till svärmor. Som vanligt när det kommer till att säga hejdå på en flygplats så kan jag inte hålla tillbaka tårarna. Jag tror att säga hejdå på en flygplats är bland det värsta jag vet. Kanske beror det på att jag och C har fått säga hejdå så många gånger. Ingen av oss lyckades hålla tillbaka tårarna och det var ett väldigt känslosamt farväl.

Även om det var tråkigt att säga hejdå så har det varit superkul att ha svärmor här. C har varit ledsen tidigare för att hennes mamma inte tagit sig tid att hälsa på oss. Men nu har hon gjort det och det känns superbra att vi har fått visa hur vi bor här och att hon har fått träffa min familj och ta del i vårat liv.

Tidigare i veckan fick vi resultaten från Cassies blodprov och dom kom tillbaka helt okej. Så det betyder nu att det är 6 månader kvar tills vi kan flytta till Storbritannien. Det känns helt sjukt och samtidigt lite stressande, nu måste vi ju faktiskt börja planere. Och hur planerar man egentligen en sådan stor flytt?